Registrering av olika nät sker enkelt och snabbt i Näthanteraren i olika steg. Arbetssättet är att först definiera de beståndsdelar som nätet består av för att sedan placera ut och koppla samman dessa till ett fungerande nät. Detta gör att arbetsmetoden är enkel och snabb att lära sig vilket i sig minimerar fel.
Näthanteraren klarar av att registrera och underhålla nätinformation i ett flertal olika nät samtidigt:
- Trådnät (parkabelnät)
- Optonät
- Datanät
- Antenn- och koaxialkabelnät
- Radiolänknät
Varje nät byggs upp av knutpunkter, kanalisationer och kablar som dimensioneras enligt användarens önskemål. Dessa kan sedan enkelt placeras ut på geografisk karta eller detaljområden som kan utgöras av en bild, ritning eller en enkel skiss. Knuktpunkter, kanalisationer och kablar kopplas sedan ihop till logiska nät eller förbindelser vilka sedan kan göras bokningsbara.
Knutpunkter som t ex routrar, kopplingspaneler och plintar skapas som en mall, dvs en typknutpunkt som dimensioneras av användaren. Denna typknutpunkt används sedan för att skapa nätets knutpunkter. Dimensioneringen behöver bara göras en gång. Knutpunkterna representeras av formulär där bl a följande information visas:
- Antal anslutningar
- Beläggning i varje anslutning
- Information om ansluten kabel
- Ansluten apparatur
- Förbindelsestatus
Kanalisation skapas utifrån typkanalisation som dimensioneras av användaren, på liknade sätt som knutpunkter. I Näthanteraren består varje kanalisation av ett antal rör. I varje rör kan en kabel dras av valfri transmissionsmedia. Kanalisation kan förläggas grafiskt direkt på en karta eller genom att ange brytpunkternas koordinater.
Transmissionsmedia i Näthanteraren utgörs av ett flertal olika kablar, dessa kablar skapas utifrån dimensionerade typkablar, på liknade sätt som knutpunkter. Kablar kan dras direkt mellan knutpunkter eller inuti en kanalisation. De olika varianterna av transmissionsmedia är:
- Parkabel
- Koaxialkabel
- Fiber
- Radiolänk